Det är sommar på Ålidhem
ICA stänger redan kl 21 på vardagar och 19 på helgen
och möter man några ute på vägen hem i den ljusa natten är de nyktra.
Dagens filmtips
Det blev tv- och filmkväll hos A igår. Vindruvor, te, popcorn, Bones och världens kanske bästa film: Dr Strangelove: or how I learned to stop worrying and love the bomb.
Dr Strangelove är helt hysteriskt rolig. Den som inte sett den MÅSTE göra det (den finns inom kort på Umeås stadsbibliotek, jag ska bara lämna tillbaka den...). Jag såg den på bio en gång för många år sen och kommer ihåg att den var riktigt bra, men blev ändå positivt överraskad, för jag hade glömt att den var SÅ bra!
En galen amerikansk general sickar iväg sina stridsplan för att anfalla de ryska kommunisterna med kärnvapen. Han tror nämligen att kommunisterna medvetet förorenar de dyrbara amerikanska kroppsvätskorna! Bara den galne generalen vet koden för att avbryta Plan R, som anfallet kallas. I The War Room samlar den amerikanske presidenten sin stab för att försöka avbryta anfallet. Ett anfall av detta slag kommer nämligen att automatiskt utlösa det sovjetiska domedagsvapnet. Domedagsvapnet kommer göra så att jorden innesluts i ett radioaktivt moln som kommer att förinta allt liv. Presidentens rådgivare Dr. Strangelove bekräftar att det kan finnas ett sådant vapen och att det fungerar på det sätt som den ryske ambasadören hävdar. För att få stopp på de plan som tagit sig in på ryskt område vänder sig presidenten också till den ryske premiärministern via "heta injen".
Just samtalen mellan presidenten och premiärministern Dimitri är det absolut bästa i filmen. "Be careful mr president, I think he's drunk" säger ambasadören innan han lämnar över luren till presidenten och sedan följer ett samtal som lika gärna kunde utspelat sig mellan två treåringar. De tjafsar om vem som är mest orolig och ledsen över det som hänt och märker ord mest hela tiden. En mästerlig dialog! Som egentligen är mer av en monolog, eftersom man aldrig får se eller höra Dimitri, utan bara presidenten som sitter med telefonluren.
Den före detta nazistiske vetenskapsmannen Dr. Stangelove, som nu och då glömmer sig och kallar presidenten för mein Führer, är också helt hysteriskt rolig. Med betoning på hysterisk. Trots att Peter Sellers överdriver den rullstollsbundne Dr Strangeloves mimik och rörelser ordentligt och låter hans ena arm leva sitt alldeles egna liv, så vrider jag mig av skratt så fort han visas i bild. Och jag gillar egentligen inte sådana överdrivna porträtt.
Förutom dessa två huvudpersoner (presidenten och doktorn, som båda spelas av Sellers) har Stanley Kubrick lyckats med varje detalj i filmen, från alla karaktärer till skyltar som syns i bild.
Inte tänker jag på att filmen är gjord redan 1964 (förutom att den är i svartvitt då!) utan den funkar som en bild av sammhället även idag, trots att det kalla kriget är slut.
Se! Se! Se! säger jag. Och trycker på play en gång till :D
Det är en komplott!
När jag ändå var på stan passade jag på att smita in på biblioteket för att låna Jonas Gardells Om Gud. Skulle låna den av A igår men hon kunde inte hitta den i sin bokhylla. Enligt bibliotekskatalogen skulle det dock finnas två exemplar inne på stadsbiblioteket. Men på hylla Ce syntes inte ett spår efter någon Jonas Gardell-bok. Inte heller på någon annan av religionhyllorna. Med hjälp av en bibliotikarie letade jag noga igenom dessa. Vi undersökte också den skönlitterära avdelningen och de nyinkomna böckerna. Men båda exen verkade ha gått upp i rök. Mysteriet med de försvunna böckerna fick så klart mig att tänka i olika konspiratoriska banor. Kunde det vara så att den (extrem-)kristna högern varit ute på häxjakt och stulit alla Om Gud-exemplar eftersom de anser att den är hädisk och att en homosexuell komiker inte har rätt att diskutera Gud och Bibeln? Har det ordnats bokbål i Umenatten? Kan det vara någon militant ateist som inte vill att medborgarna ska få tag på en lättillgänglig text om religion? Eller är det så att bovarna är ute efter mig och gör allt för att jag inte ska komma åt den bok som jag är så sugen på att läsa!? Något skummt är det i alla fall när tre (3!) ex oförklarligt försvunnit. (Nåja, A misstänkte att hon kunde lånat ut sin bok... men man kan aldrig så noga veta med bin, som Nalle Puh säger)
Lyckligtvis återfanns Ålidhembibliotekets exemplar på sin rätta plats och ligger nu på min säng och väntar på att bli läst.
-
Stulen lista
Regler:
1. Sätt din musikspelare på shuffle
2. Tryck nästa för varje fråga
3. Använd titeln på sången som svar även om de är helt konstigt. INGET FUSK!
Först kom jag inte på hur man satte mp3-spelaren på suffle så då tog jag bara låtarna som de råkade ligga i spellistan. Då blev det så här:
1. Hur mår du idag? New pollution - klimathotet gör sig ständigt påmint
2. Kommer du komma långt i livet? Ni är inte glömda - det hoppas jag?
3. Hur ser dina vänner på dig? No surrender -
4. Kommer du att gifta dig? The KKK took my baby away - så antagligen inte
5. Vilket är ditt livs temasång? River raffle - hmm ???
6. Vilken är ditt livs historia? Panic - nja, inte så dramatiskt väl?
7. Hur var gymnasiet? There is a light that nerver goes out - jag trivdes på gymnasiet nästan jämt
8. Hur kan du fortsätta i livet? Snapphaneklanen - jag visste att jag hade en liten rebell i mig någonstans ;)
9. Hur kommer morgondagen att se ut? The more you ignore me the closer I get - när ni minst anar det slår jag till moahahaha!
10. Vad är det bästa med dina vänner? This charming man - flickorna är minsann minst lika charmiga!
11. Vad kommer hända nästa vecka? Tralala lilla molntuss, kom hit ska du få en puss! - låter lovande :D
12. Vilken sång beskriver dig bäst? Racing with the rabbits - tar jag mig bara vatten över huvudet?
13. Hur går ditt liv? You?re pretty good looking (for a girl) - tja, man kan inte få allt
14. Vilken sång kommer spelas på din begravning? Öppna upp ditt fönster - tjusigt
15. Hur ser världen på dig? (Jag trodde inte att) du fanns - det var värre än jag trodde
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv? Vi kommer att dö samtidigt - jag kommar alltså ha någon att dö samtidigt med i alla fall
17. Vad tänker dina vänner om dig egentligen?? Adios amigos - hmm?
18. Vilken sång beskriver den personen du är attraherad av? Friheten och jag - om det vore så väl?
19. Vad skulle du vilja säga till den nästa generationen? The best night of your life - frågan är bara vilken av alla nätter
20. Har du en mörk hemlighet? For reasons unknown - fast ibland är det väl inte så konstigt om man inte vill berätta allt
21. Trånar människor efter dig i hemlighet? Hallelujah - oooh
22. Hur kan du göra dig själv glad? Theese boots are made for walking - tja, promenader är ju trevligt
23. Kommer du att få barn? You were right - hade rätt om vadå!? Blir det några barn eller!?
24. Vad är goda råd för dig? Felicia adjö - ?
25. Hur kommer du att bli ihågkommen? All I want is you - eyh! Så ska det låta!
26. Vilken är din dags sång? Alright - stämmer väl. Bakismat i solen i parken med A är bra söndagssyssla.
Sen kom jag på att jag kunde koppla mp3:n till datorn och via spelprogrammet där sätta på suffle, och då bled den riktiga listan så här:
1. Hur mår du idag? The worrying kind - nja? inte är jag väl särskillt orolig idag inte. Mest trött?
2. Kommer du komma långt i livet? 2006 - stannade jag i utveckling redan förra året?
3. Hur ser dina vänner på dig? Mardy bum -
4. Kommer du att gifta dig? When you were young - verkar som att det är för sent för tant
5. Vilket är ditt livs temasång? Kom kom - "kom an kom an pirater, med era bomber och granater" eller nåt :P
6. Vilken är ditt livs historia? The thief -
7. Hur var gymnasiet? The river is wild - ja kul hade vi stundtals!
8. Hur kan du fortsätta i livet? Det tror jag på - världen skulle se så mycket bättre ut om fler tänkte som Jonas Gardell
9. Hur kommer morgondagen att se ut? Wuthering heights - med tanke på hur det har blåst de senaste dagarna är det nog inte helt omöjligt att det stämmer
10. Vad är det bästa med dina vänner? Alright - egentligen är de nog mer än alright
11. Vad kommer hända nästa vecka? Prayer for the weekend - midsommar med heltidsjobb...
12. Vilken sång beskriver dig bäst? Blåvita flingor - haha! Jag funderade bara häromdagen på om märket blåvit fortfarande finns kvar.
13. Hur går ditt liv? Bohemian Rhapsody - låter jobbigt
14. Vilken sång kommer spelas på din begravning? Aldrig ska jag sluta älska dig - Jag fuskade inte, jag lovar!
15. Hur ser världen på dig? Panic - jag som alltid är så lugn
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv? This charming man - inget feministsvar här inte :P
17. Vad tänker dina vänner om dig egentligen?? The best night of your life - de vet bara inte om det än hehe
18. Vilken sång beskriver den personen du är attraherad av? Rebels of the sacred heart - hmm, nja... kanske då...
19. Vad skulle du vilja säga till den nästa generationen? Dimension - klokt
20. Har du en mörk hemlighet? (Jag trodde inte att) du fanns - Gud?
21. Trånar människor efter dig i hemlighet? The man in black - det verkar ju lovande ;)
22. Hur kan du göra dig själv glad? Allt dom bygger upp (ska vi meja ner) - Yeah!
23. Kommer du att få barn? Vildvuxna rosor - vad romantiskt
24. Vad är goda råd för dig? No surrender -
25. Hur kommer du att bli ihågkommen? We hate it when our friends becomes succesful - betyder det att jag kommer att bli rik och berömd!?
26. Vilken är din dags sång? Waltz #2 - Elliott varje dag!
After work
-Eh... ja... svarar jag. Jag slutade ju inte förän 21.30.
-Jaha, ok då.
Haha, tänk om taxikillarna skulle på after work sen...
Nej, men allvarligt.
Efter en sista inskolningskväll på jobbet var det riktigt trevligt att fira återkomsten till Norrland med några öl på News. Kvällen kan sammanfattas med:
- trevligt sällskap (A),
- schyssta fåtöljer (inte hyllor den här gången ;))
- alldeles för hög musik (kanske börjar man bli gammal, men inte ska man väl behöva ha ont i halsen och tjut i öronen efter en stillsam kväll i god väns lag!?)
Imorgon tänkte vi grilla A och jag. Sol och värme beställt alltså! Ev tänkte vi passa på och bli lite berusade också lediga som vi är, från jobb respektive barn.
Annars så håller jag på att spricka av stolthet, min älskade kapten har nämligen gått och blivit faster under fredagen. Jag har själv aldrig träffat de nyblivna föräldrarna och har inte hunnit förvissa mig om kaptenens känslotillstånd för tillfället, men jag inbillar mig att hon kommer att vara den bästa av fastrar och att den lille gossen kommer att växa upp i lycklig vetskap om att han oavsett vad som händer har Pirre Plutt att se upp till livet ut. Grattis ostafan!
Luften som gick ur...
Ni kan inte ana hur jobbigt det kan vara att jobba mellan 7.30 och 12.00. Det låter som en barnlek, men hjälp vad trött jag är. Beror kanske inte bara på jobbtiden i och för sig, utan även (eller mest på?) att jag inte sovit ordentligt - i natt heller... Skulle ju hem och fixa och dona och greja innan jag åker hemåt. Laddade ordentligt med pastasallad och sol. Blev bjuden på kanelbullar. Borde varit full med energi, men just nu försöker jag bara hålla ögonen öppna för att inte sova över middagsbesöket som ska komma. Har gjort det enkelt för mig så jag behöver bara värma soppa och skära upp bröd sen, men ändå - vore ju inte så snyggt om värdninnan ligger och snarkar när gästen kommer... Måste packa klart sen ikväll, och fylla på mp3-spelaren med mer musik. Sen är det bara att bita ihop och jobba imorgon förmiddag, cykla upp för svingen, äta och komma ihåg att slänga soporna, för att sen sätta sig på planet söder ut. Och då äntligen får jag vila ut. Mycket inplanerat där i och för sig, men bara lättsamma, roliga saker.
- kinesa och virka med Syd Ost
- bio med lilla syster
- baka och gå iväg med fika till gamlingarna på gamla jobbet
- titta till sommarstugan
- lunch eller middag hos mormor
och
- deckarläsning! Har bokat de tjockaste tegelstenarna i mammas bokhylla.
Sommarlov!
Nu är det sommarlov.
Sista tentan är inlämnad och schemat för sommarens jobb är hämtat. Nu ska här tvättas så att jag kan packa inför hemresa. Dock blir det bara en kort visit i söder, för i sommar ska det jobbas i Umeå. Spännande. Innan hemfärd ska det också hinnas med den obligatoriska grillningen och bartömning på NH (I guess). Trots det, och solen som lyser, har sommarlovskänslan ännu inte infunnit sig. Undrar om det beror på att ingen har bakat rabarberpaj åt mig än. Vi brukade alltid få rabarberpaj när vi kom hem från skolavslutningen...
Inte det minsta yr
Utanför mitt fönster sitter folk fortfarande och grillar. Några spelar kubb. Går man lite längre bort, till andra sidan centrum driver det folk om kring med öl, cider och diverse spritblandningar i händerna. I cykelskjulen spelas musik och över hela å-hem har helikoptern börjat cirkla.
Det är nämligen dags för brännbollsyran igen.
Jag har suttit i solen och brännt mig och tittat på när nationslagen... tja... "spelat" brännboll. Jag har grillat och gått en runda på fysikgränd.
Fick syn på att stim rödfrackar men tvingade mig att inte söka bland dem för att urskilja några bekanta drag. Gick istället vidare för att snart stöta ihop med bebis och hans familj. Bytte några ord och gick sedan hemåt.
Nu ska det bli sängen. Imorgon börjar jag jobba kl 7...
Man skulle kunna tro att det är lätt att göra pajskal
Men icke!
Det är näst in till omöjligt att få till en deg som sedan kan bli till ett bra pajskal.
Dessutom är det in i döden tråkigt att trycka ut degen i formen sedan...
Till stan och tillbaka på en markering
Jo, jag vet att det är yran i helgen - just därför...
Passade på att köpa två par leggins när jag ändå var nere på stan. Ett par vita och ett par röda. Smygkikade lite på en röd och svart-mönstrad klänning på H&M men jag hade inte tillräkligt med pengar på kontot för att ens tillåta mig att prova den. Impulshandlade istället ett par "steps" och en fickspegel för ca 30 kr styck. Mer i min prisklass...
Nu ska här göras sallad som nog kommer att förtäras ute i solen, på bästa sommarmanér!
Våräventyr
17.15 var det samling vid samverkanshuset och därifrån gav jag och finaste småländskan oss iväg ner mot älven. Först passade vi på att fylla på vatten och luft på Statoil, sedan rullade vi väster ut längs vattnet. Sol i ögonen och vind i håret - skuggorna bakom oss.
Så snar vi kommit utan för stadsgränsen letade vi upp en fin och stilla udde där vi dukade upp kvällsmat. Tunnbrödsrullar, tomatpaj och te. Mumma! Under måltiden hade vi sällskap av en liten familj som njöt av vårvindarna och vattnet och skickade iväg flaskpost. Hoppas innerligt att de söta små liven får svar en dag. Att en mamma tar sig tid en måndagkväll och cyklar ut på landet med sina telingar för att titta på vattnet och skicka flaskpost gjorde mig alldeles varm i hjärtat och det ingav hopp inför framtiden. Åtminstonde för de här två godingarna.
Turen fortsatte västerut upp till hängbron mellan Baggböle och Klabböle där vi korsade älven och styrde kosan hemmåt förbi gårdar, fiskare, travbanor och annat.
Mycket vackert med älvens strömmar och allt det gröna som målats på staden de senaste dagarna. Och medicin för oroliga själar, tunga huvuden och ledsna ögon. Jag tror all den friska luften faktiskt kommer hjälpa mig sova riktigt gott i natt.
Trots att vi inte cyklat mer än runt två mil var vi ute på vårt äventyr i ungefär fyra timmar och tiden gick inte bara åt till vårt långa fikastopp utan jag har noga dokumnterat vattendrag, cykelkorgar, broar och tunnbrödsrullar med min digitalkamera under många uppehåll längs umeleden. Imorgon ska jag sätta mig och titta igenom bilderna, kanske dyker det upp ett och annat foto här så småning om.
Nattinatt!
När solen kom till stan
Sura pengar
Jag har gjort kvartalets inbetalning av TV-licensen.
499 kr
Det är mycket pengar.
Fick två klänningar för 398 kr igår...
Jag brukar nästan skryta med att jag betalar tv-licens. Tänk om det bara fanns reklamkanalerna liksom, inga seriösa program alls skulle finnas!
Men nu kan jag knappt komma ihåg när jag senast tittade på SVT. Just nu ser jag, kanske inte skräpprogram men, i stort sett bara på trean och femman.
Såg på tv-tablån att Peter Birros Arbetarklassens sista hjältar gick i repris på SVT . Jippie! tänkte jag eftersom jag gärna velat se den, men missade den när den gick 1 maj. Tyvärr orkade jag inte se mer än någon minut av Börje Ahlstedt innan jag gav upp och bytte kanal till trean som visade något gammalt avsnitt av Cityakuten.
Statistiken över unika användare
Tant
Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Jag börjar bli gammal.
När jag var nere på stan och skulle gå och ta ut pengar stod det en kille i nedre tonåren framför den bankomat jag var på väg mot. Han stod och såg skum ut:
Jag menar vem står ensam framför en bankomat, med händerna i fickorna och tittar under lugg från sida till sida!?
Jag lovar att han hade nåt rackartyg på gång.
Så jag gick över gatan till nästa bankomat och tog ut mina kontanter där istället...
Snart köper jag nog en handväska som jag kan hålla hårt i famnen när ungdomarna stiger på bussen.
Senare på kvällen var jag och några kursare på Studion där det var liveband och poppsnören om vart annat. Där konstaterade vi redan i trappen på väg ner till själva Studion att vi nog var bland de äldsta i lokalen.
Först spelade ett band som egentligen borde fallit mig helt i smaken, de hade trombon och sax och hela kittet på scen, men man hade liksom redan hört det förut...
Typiskt gammkommentar!
För fem år sedan hade jag stått och dansat med poptjejerna och klappat i takt med musiken hur mainstreamindie bandet än varit. Men nu vill man liksom ha något nytt, mer genom tänkt, som "överraskar".
När andra bandet började göra iordning på scen för sitt framträdande höll vi alldeles på att få både hjärtinfarkt och hjärnblödning - killarna såg inte ut att vara mer än tolv år gamla! Ska verkligen tolvåringar vistas i miljöer där folk dricker öl, vin och sprit!?!? Tur att man inte får röka på krogen längre, annars hade ju kidsen blivit helt förstörda...
Ok, nu antar jag att killarna inte var riktigt så unga som tolv, sångaren hade i alla fall passerat målbrottet, men de kan inte ha varit mer än typ sexton. Dock förvånades jag när de sen satte igång att spela. Tittade man inte på dem så kunde man tro att det var en medelålders man som sjöng. Han hade en mycket mogen röst och det var inte ett spralligt, rockigt, gladpoppigt sound som fyllde Studion, vilket jag ahde förväntat mig efter att ha studerat hattar, uppvikta jeans, långa hår och shorts, utan istället ett ganska vemodigt och fylligt sound. Jag kunde inte låta bli att tänka att det skulle låta ungefär så om man korsade Weeping Willows, Leonard Cohen och New Order.
Detta fick mig att känna mig ännu äldre eftersom jag la huvudet på sned och log och tyckte de var så söta de små gubbiga pojkarna.
Trots att småkillarna faktiskt var riktigt bra så började åldern ta ut sin rätt och vi blev trötta och gick hem efter lite drygt tre låtar.
Att i baren helt plötsligt få syn på en av sina elever som glatt vinkar åt en får en inte heller att direkt känna sig yngre, det kan jag lova.
Dessutom kom vi på oss själva med att oja oss över att det emellan banden spelades så hög musik att det var omöjligt att sitta och prata. Och då var det ändå Dennis Lyxén som stod för dj-andet, vilket borde fått mig att skutta av pur glädje, men åldrig som jag är nöjde jag mig med att klappa takten lite lätt med handen på låret när han spelade Bowies Rebel, rebel. Samtidigt tittade jag ut över dansgolvet där popkidsen dansade och hoppade och studsade - och plötsligt stannade jag upp mitt i mitt taktklappande. Jag kom på att vissa där inne var så unga att de kanske inte ens visste att det var Dennis Lyxén som stod där i djbåset! I och för sig är vi i Umeå och det vore konstigt om det fanns en umebo som inte kände till honom. Men tiderna förändras ju. Herr Lyxén hade inte ens svartfärgat hår längre så... vem vet.
Fixa och dona, göra och greja
Men istället råkade jag gå in på Jonas Gardells hemsida.
Nu har jag suttit och läst hans dagbok och druckit oboy i två timmar.
En dålig dag
Tungt och tråkigt.
Så mycket som skulle behöva ut men jag vet inte hur jag ska skriva.
Tur att Morrissey finns och kan fylla ut lägenheten. Viva Hate snurrar runt runt i skivspelaren. Då känns det ganska bra.
Kontakten med omvärlden begränsas till att tvn står på. Hockeyfinal med ljudet avstängt.
happy being no one, but themselves
Ordinary girls, supermarket clothes
who think it's very clever to be cruel to you
for you were so different
you stood all alone
and you knew
that it had to be so
avoiding ordinary boys
happy going nowhere, just around here
in their rattling cars
and ordinary girls
never seeing further
than the cold, small streets
that trap them
but you were so different
you had to say no
when those empty fools
tried to change you, and claim you
for the lair of their ordinary world
where they feel so lucky
so lucky, so lucky
with their lives laid out before them
they're so lucky, so lucky
so lucky, so lucky
MORRISSEY
Insikt
(MSN-diskussion strax efter kl 22.30 fredag kväll)
Blacklight säger: Oh no! Nu när de har invigt nya ntk-kårhuset... Då kommer de ju inte ha Tältet något mer!
Storasysterdyster säger: jag veeet
Storasysterdyster säger: massor med tradition som går i graven
Storasysterdyster säger: som att vi när vi kommer tillbaka från sommarlover super oss dyngraka och fuldansar med en massa töntar i overaller?
Blacklight säger: Precis! Det kan man väl inte göra innomhus heller!?!
Storasysterdyster säger: exakt!
Blacklight säger: Usch, nu blev jag nedstämd. Säga vad man vill om dyngraka guppis och overallnissar, men Tältet är ett apskönt koncept
Storasysterdyster säger: ja det är det verkligen
Storasysterdyster säger: nedstämd är ett bra ord
Förfasan
MEN, hur smart är det att lämna ut namn och födelsedata på sina små barn till alla man möter som har någolunda ok syn? Jag menar, om det kommer en läskig gubbe (eller tant för den delen) och plockar med sig en barnvagn och han eller hon då kan kalla barnet vid namn lär det ju bli så mycket svårare för alla runt omkring att förstå att allt inte är som det ska. Barnet kanske också tror att det är en tant eller farbror som det faktiskt borde känna och snällt följa med...
Ja, jag vet att jag börjar bli gammal som bara skriver om barns välbefinnande, men jag kunde bara inte se en registreringsskylt till utan att säga något!
När jag som bäst går och iriterar mig på ännu en "Max 07"-skylt möter jag dessutom en kille med halvlångt, blond, bakåtslickat hår, lååånga spetsiga skor och ett par vita jeans, så trånga att knapparna i gylfen håller på att släppa och sprätta i väg över halva Ålidhem. Ok, det är inne med snortajta popbrallor, men när de sitter så trångt i skrevet att "locket" över gylfen inte ens räcker till att täcka en tredjedel av knapparnas storlek, då kanske man ska börja fundera över att köpa byxor i en storlek större?
Puh! Så, nu har pensionären fått utlopp för sitt missnöje och klagat på dagens ungdom.
Tur att det istället finns mysiga hemmakvällar med te, vindruvor och galen katt hos storasysterdyster. Och efter det kan man lyssna på Marcus Birros fantastiska stämma på P4 (lite märkligt bara när de spelar hon-Marie-från-Ateens efter hans inledning... Passar inte riktigt ihop med den Marcus som jag hellst vill ha kvar i mitt huvud)