Blacklight

säger Persbrandt i reklamen för Gangsters.

Och antagligen alldeles överdrivet i sammanhanget, men jag är otroligt glad över mina nya skor. Ett par svarta tygskor sitter aldrig fel efter att man sprungit om kring på stan och försökt hitta en schysst BH - vilket inte är lätt i den här stan... Dessutom med en ordentlig förkylning och antagligen på gränsen till feber.

                Hopplöshet

Den mesta musiken på 1990-talet var skit!

I alla fall om man dömmer den utifrån det som spelades på dansgolvet ikväll. De enda artisterna som funkade för mig var Green Day, Rage against the machine och Nirvana. Tja, och Guns n' roses som sista dans med A då så klart ;-)

Varken Sin with Sebastian, Four non blondes, Spice Girls, Five, Melody Mc, East 17, Ace of Base eller E-type funkar om man bara druckit två koppar te på förfesten.

Fulla människor som pratar alldeles för högt om pappa -skämt och "jäääävligt intressanta" och "jääääävlligt fräna" studier funkar också ganska illa om man är nykter.

Inte är man väl själv så dår vulgär, skräning och gå-påig när man druckit? Jag skiter faktiskt fullständigt om en av tvåhundra brudar heter Lena. Jo, det kom fram en tjej och presenterade sig som Lena, då jag och A satt och pratade om viktigare saker, bara för att försvinna ut på dansgolvet igen. Undra vad syftet med det tilltaget var?

Undra om de som säger att man kan ha lika roligt utan alkohol någonsin varit på något annat än bio en lördagkväll...

Kunde omöjligen somna igår kväll fast jag var så trött att jag var yr. Framåt morgonen måste jag ändå ha somnat för strax innan halv tolv vaknade jag och kände mig bakis som aldrig förr, trots att min enda synd igår var ett glas coca cola. Jag som sett fram emot att vakna tidigt och gå på morgonpromenad i vårsolen.

Nåja, vackert väder är det trots allt som tusan så jag knatade mina hundra meter till affären och köpte frallor. Dessa intogs, inte i det gröna, men i alla fall ute i solen. Riktigt skönt.

Tänkte även passa på att vara lite flitig och hade plockat med mig mina religionsböcker ut för att studera lite. Innan jag kämpat mig igenom inledningen på boken om nyreligiositet i Sverige höll jag dock på att få nervsammanbrott. Någonstans från en lägenhet på gården ylad en stackars hund oavbrutet. Jag försökte att inte lyssna men det lät som att den var riktigt olycklig. Kan man inte ta hand om en hund ska man inte ha någon hund. Kan inte hunden vara ensam hemma ska man inte lämna den ensam hemma.

Nu är det ganska svårt att avgöra från vilket håll ljudet kommer inne på en gård omgiven av tegelhus, men jag misstänker att det kom bortifrån 18c... Där bor det nämligen en hund som har för vana att yla ganska ordentligt och jag tycker inte att hans husse borde få ha kvar honom. Inte för att hunden inte verkar skötas ordentligt egentligen, han ser jättefin ut, men som sagt han ylar dagarna i ända och jag vet inte om det beror på att han är ensam hemma eller om han bara gör det ändå. Men det värsta är att hans dumma husse inte gör vad han kan för att uppfostra honom. Han har setts hetsa hunden mot älskade lilla finkissen vilket så klart ledde till att hunden vid ett stressat och trängt tillfälle gick till atack mot stackars kissen, som höll på att bli av med både bakben och mental hälsa.

Nu siter jag istället inomhus, uppkrupen i soffan med fleecefilten över mig och försöker komma igång med läsandet igen.

...för att gå hundra meter till affären och köpa avocado.

Ska det vara så?

Va?

Va!

VA!?!

Men då det var dags att börja göra sig iordning för kvällens bravader funkade det inte riktigt längre. Jag ville lyssna på Leonard Cohen. Gamla gubbars knarriga röster är alltid bäst när man ska börja fixa sig. Jag vet inte varför men jag kommer alltid i stämning av Cohen, Lou Reed och Johnny Cash. Idag var jag som sagt sugen på herr Cohen.

Men! Min CD-spelare vägrade läsa skivan!

Hur ska man kunna måla svart ögonskugga ordentligt utan Famous Blue Raincoat, Chelsea Hotel #2 och I'm your man?

Efter ett tag fick jag ge mig.

Får nog bli kvällens theme song tillsammans med Venus In furs. Men den texten är jag för blyg för att lägga ut. Hehe...

Jag har varit vaken sedan klockan 07:12 idag. Och hade stora visioner angående hushållsarbete.

Men det går långsamt.

Halva disken är diskad och hälften av kläderna är upplockade. Jag kom ihåg att handla hälften av det jag gick till affären för. Inte ska det väl bli en sådan där halvdag igen...

Egentligen borde man gå ut i solen. Det är riktigt vårväder idag; varmt och ljust och skönt. Men min MP3-spelare är på semester på Berghem så det kommer nog inte bli någon solskenspromenad idag ändå.

Jag skyller på VFU-baksmälla om det inte blir något vettigt gjort idag.

Japp! Nu är VFUn slut! Ska tillbaka och rätta prov om ett tag, men annars så har jag gjort mitt. Kanske har luften bara tillfälligt gått ur på grund av lättnaden detta medfört? Hoppas på det och att den snart kommer tillbaka så att jag kan få lite gjort här hemma så det blir fint till kvällen. Då ska det bli fest säger de. Ja inte här förstås, men det är bland det jobbigaste jag vet att komma hem på natten och behöva klättra över kläd- och pappershögar. Man vill liksom ha fri väg fram till sängen...

Jag får ta och rulla upp persiennerna, öppna upp fönstren och släppa in våren hit så kan jag både njuta av solen OCH få städat samtidigt!

Sounds like a plan.

Idag vill jag ge en ros

- nej, en hel famn rosor -

till Storasysterdyster och Kapten Crochet

För uppmuntrande ord och handlingar.

Av storasyster fick jag en låda köttbullar och ett rör samarin, och ni kan aldrig gissa vad just en låda köttbullar och ett rör samarin kan göra för det mest mulna sinne. Denna fantastiska gåva kom redan igår men den är värd rosor för många dagar framöver!

Kapten Crochet sände ett mycket vackert och uppskattat sms på förmiddagen, vilket genast lyste upp det grå och kylslagna Umeå.

"Solen skiner, marken är torr
och fåglarna skriker vårsånger av hjärtans lust.
Marken är gul av krokusar
och skrattmåsarna har fått sommardräkt.
Hela Småland gör sig redo för din hemkomst!"

Ja ni förstår att man inte kan vara annat än lycklig med sådana vänner!

Nedräkning: tre arbetsdagar, en lektion att planera, två prov att finputsa.

                       två dagar kvar till operabesök, nio dagar till smålandsflykt, tio dagar till kina med kapten!