Blacklight

...sitta bakom nerdragna persienner och med bara lampan inne i klädkammaren tänd borde man ta sig för något. Varför inte börja med att tända en lampa ute i rummet? Jag vet ju att jag alltid blir piggare om jag hittar på något. Men jag har ingen lust. Eller jo, jag har lust. Men inte med något som är rimligt just nu. Att titta på pappershögar och scheman och momentplaneringar för VFUn lättar inte upp mitt sinne det minsta. Tyvär. Det är det enda jag ser från min position i soffan under filten. Inte ens tvn kan jag slå på härifrån eftersom fjärrkontrollen ligger i sängen och tvn är vänd mot den samma, så allt jag ser är baksidan och sladdarna som går från tvn och in i vägguttaget...

Suck.

Jag har läst halva Birro, halvdant. Eftersom jag haft musik på, med svensk text, har jag inte riktigt tagit till mig vad jag läst eftersom ord och rytm har blandats med Kents B-sidor. Skivan är snart slut. Då måste jag stiga upp om jag vill sätta på den igen, eller byta till en ny. Det kommer ju inte hända... Kanske ska jag göra ett nytt försök med Birro. Ge honom en chans utan att Jocke Berg blandar sig i hela tiden.

Jag lyckades faktiskt stänga ute Kent och koncentrera mig på en dikt. En Av Er heter den. Den tyckte jag om.

Den börjar så här:

"För er som skriver i lönndom väntar inga priser
Ni med ena ögat i papperet och det andra skrämt och snett över axeln

Ni litteraturens Röda Nejlika som räddar livet på tusentals historier
Leder dem varsamt, gömmer dem från döden och glömskan

Ni skriver eftersom allting hotar att stiga en centimeter till
Och det väntas ännu ett skyfall

Ni håller orden i era händer och springer raskt över vägen

För er är det alltid rusningstrafik"

Man borde skriva mer.
Det är kanske det jag ska göra ikväll. Strunta i tv, skivor, korridorsfester och filmkvällar och öppna ett worddokument och se vad som händer.